Att inte gå vidare till gymnasiet eller att inte fullfölja det leder ofta till arbetslöshet och i längden ett utanförskap. Ungefär en fjärdedel av alla ungdomar går inte klart sin gymnasieutbildning inom fyra år. Projektet #jagmed syftar till att minska antalet elever som inte går klart gymnasiet. Förhoppningen har varit att ta fram metoder och arbetssätt för att ändra det.

Aktörerna i projektet finns i Mellansverige och projektet finansieras med projektmedel från Europeiska Socialfonden. I Sörmland är det Regionförbundet Sörmland, som i samarbete med Samordningsförbundet, är projektägare.

Län som deltar i #jagmed:

– Regionförbundet Sörmland
– Region Uppsala
– Region Örebro län
– Region Västmanland
– Region Östergötland

Projektet riktar sig till ungdomar mellan 15-24 år. De fem länen samverkar för att ta fram metoder som identifierar elever som riskerar att inte fullfölja sina gymnasiestudier samt att hjälpa dessa elever gå klart skolan. Genom att få unga att komma tillbaka till sina studier hoppas man på att skapa en bestående tillhörighet till arbetsmarknaden. Det görs genom totalt 31 olika delprojekt där kommunerna valt olika tillvägagångssätt.

Projektet ska genomsyras av följande tre perspektiv;

1. jämställdhet
2. tillgänglighet
3. icke-diskriminering

Tjejgrupper mot utanförskap

Inom #jagmed finns så kallade saknätverk där det ingår lokala projekt som arbetar med likartade utvecklingsområden. Ett av dessa är Sörmlands saknätverk kring frågor som berör inkludering av nyanlända unga kvinnor och män. På Nyköpings Gymnasium har Sandra Poma, till vardags studievägledare, ingått i nätverket och lärt sig mycket av sina kollegor.

— Jag har deltagit i projektet sedan våren 2016, berättar Sandra Poma. Vi har fokuserat mycket på de kulturkrockar som uppstår när man kommer som nyanländ och hur det kan vara ett hinder i skolgången.

Sandra Poma har lärt mycket genom Saknätverket
Anslagstavlor sprider information om känsliga ämnen på olika språk

Man har arbetat efter ett antal olika teman så som hbtq-frågor, hedersrelaterat våld, utanförskap, sex och samlevnad, elevavhopp eller frånvaro från simundervisningen och gympa samt att vissa tjejer från viss kultur inte fått följa med på klassresor. Med de erfarenheter som Sandra Poma fått genom nätverket kommer hon tillsammans med sina kollegor, en annan studievägledare och två skolsköterskor som jobbar på IM-programmet att under hösten starta tjejgrupper för nyanlända på skolans introduktionsprogram.

— Frågor som könsstympning och tvångsgifte är saker som kan vara svåra att diskutera öppet i ett klassrum. Flera av eleverna jag jobbar med har en kultur hemma och möts av en annan kultur i skolan. Det blir en utmaning för dem att ta till sig information. Samtidigt måste vi vara tydliga och visa på vilka rättigheter de har i vårt samhälle och få dem att våga stå på sig.

Ett sätt att få dem att våga stå på sig är genom att bygga upp deras självkänsla genom att visa att det finns vuxna i skolan som bryr sig och som ser eleven som en person, inte bara som en student. Det kan ibland räcka att säga ”Du är saknad i skolan” eller ”Du är viktig”, menar Sandra.

— Saknätverket har gett mig många tips på aktiviteter som görs på andra håll och jag har delat den kunskapen vidare till mina kollegor här på skolan. En sak jag upptäckte var hur svårt det är att informera  tjejerna om sex och samlevnad. Det finns mycket okunskap när man pratar med dem men de kan bli nyfikna och vilja boka individuella samtal med skolsköterskan eller med mig.

Eleverna kan ta lappar med kontaktuppgifter på toaletterna som de lätt kan gömma för föräldrar och vänner.
Tjejgrupperna träffas i avslappnade miljöer på skolan

Det är utifrån denna nyfikenhet som Sandra nu drar igång tjejgrupper med ca tio personer i varje grupp. Hon informerar också via anslagstavlor och med affischer på skolans toaletter där det är enkelt för tjejerna att ta till sig information utan att någon annan märker det.

— Eftersom tjejerna kan tycka att det är jobbigt att ställa frågor i grupp ger vi dem också möjlighet att lämna frågor anonymt genom en brevlåda på skolan. Sen utgår vi från de här frågorna när vi samtalar i gruppen.

Målet med tjejgrupperna är att skapa en gemenskap hos tjejerna så att de känner att de inte är ensamma om att inte ha kunskap om de här frågorna. Samtidigt lär de känna sig själva och vågar vara den de är.


Vill du veta mer? 

SYV Nyköpings Gymnasium
sandra.poma@nykoping.se

Regionförbundet Sörmland, länsprojektledare #jagmed
agneta.engstrom@region.sormland.se