Att inte gå vidare till gymnasiet eller att inte fullfölja det leder ofta till arbetslöshet och i längden ett utanförskap. Ungefär en fjärdedel av alla ungdomar går inte klart sin gymnasieutbildning inom fyra år. Projektet #jagmed syftar till att minska antalet elever som inte går klart gymnasiet. Förhoppningen har varit att ta fram metoder och arbetssätt för att ändra det.

Aktörerna i projektet finns i Mellansverige och projektet finansieras med projektmedel från Europeiska Socialfonden. I Sörmland är det Regionförbundet Sörmland, som i samarbete med Samordningsförbundet, är projektägare.

Län som deltar i #jagmed:

– Regionförbundet Sörmland
– Region Uppsala
– Region Örebro län
– Region Västmanland
– Region Östergötland

Projektet riktar sig till ungdomar mellan 15-24 år. De fem länen samverkar för att ta fram metoder som identifierar elever som riskerar att inte fullfölja sina gymnasiestudier samt att hjälpa dessa elever gå klart skolan. Genom att få unga att komma tillbaka till sina studier hoppas man på att skapa en bestående tillhörighet till arbetsmarknaden. Det görs genom totalt 31 olika delprojekt där kommunerna valt olika tillvägagångssätt.

Projektet ska genomsyras av följande tre perspektiv;

1. jämställdhet
2. tillgänglighet
3. icke-diskriminering

Samordning ger stöd till elever

I Nyköping och Oxelösund har man inom ramen för #jagmed jobbat mycket med samverkan mellan olika enheter. Utöver det har man jobbat med olika typer av individuellt stöd och övergången mellan årskurs nio och gymnasiet.

— I vårt område finns det elva stycken mottagande gymnasieskolor och sju stycken skolor som lämnar över från nian, berättar projektledare Anna Hedeklint.

Inom projektet har det tagits fram en rutin hur man ska göra ett överlämnande från våren i nian. Nu finns det en enhetlig blankett med samtycke från vårdnadshavare att lämna vidare till gymnasiet eller Introduktionsprogrammet. På så sätt får gymnasiet snabbt tillgång till elevens historik, vilket kan handla om allt från psykisk ohälsa till diagnoser eller annan relevant information. Inom projektet har det även anordnats överlämningskonferenser där alla involverade personer har träffats.

— Tidigare är det ingen som har tagit på sig den här typen av samordning där både kommunala och fristående skolor deltar. I vissa fall har det till och med funnits en kultur kring att man vill att eleven ska komma som ett ”oskrivet blad” upp på gymnasiet. Den inställningen kan naturligtvis mycket snabbt visa sig bli bekymmersam för både skolan och eleverna.

Träff mellan 24 specialpedagoger i Nyköping och Oxelösund
Projektgruppen får information om projekt VAL som stöds av MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Samordning för psykisk hälsa

En del av samordningen har gällt att förbättra den psykiska hälsan hos ungdomarna. Samverkan kan bli framgångsrik om man kan samlas utifrån en SIP-plan, samordnad individuell plan. En plan skriven för en ungdom som är i behov av insatser från olika instanser så som exempelvis BUP, socialtjänst, skola och sjukvård.

— Det finns en hel del stuprörstänk mellan personerna på dessa instanser, dvs att alla tänker lite för smalt kring eleven när det egentligen krävs bredare lösningar. Och ett stort behov av att samlas kring de här eleverna. Man behöver samordna sina insatser för att få ett effektivt resultat.

I projektet har man jobbat med att skapa dessa träffar och ordnat med utbildningar för skolledare och elevhälsopersonal. Senast i våras anordnades en kurs med nästan 70 anmälda. Med hjälp av en föreläsning och grupparbeten med elevexempel fick personal på olika skolor arbeta ihop sig.

Hemundervisning

Enligt skollagen har skolan ett kompensatoriskt uppdrag för de elever som behöver stöd. Skollagen är tydlig med att en elev har rätt till särskilt stöd som inte bara är kopplat till inlärningssvårigheter och möjligheter att nå kunskapskraven, utan också om eleven har andra svårigheter i sin skolsituation. Då krävs samverkan mellan socialtjänst och ungdomsstödjare. Dyker en elev inte upp i skolan under en längre period har skolan skyldighet att anordna hemundervisning så att eleven kan komma vidare i arbetet.

— Eleverna behöver känna att de inte kommer allt för långt från skolan, om än i liten skala.

Studiebesök på Fryshuset i Stockholm
Arbetsgruppen för projekt #jagmed i Nyköping och Oxelösund lyssnar på Sandra Poma som berättade om saknätverket

Brobyggare

Från flera håll, bland annat BUP har man fått jättefina omdömen för projektet. De har bland annat sagt att #jagmed-samordnarna har varit som ”detektiver” som tar reda på hur eleven ska kunna klara skolan och skolmiljön, och sedan förmedlar det vidare till personalen.

— Vi kallar oss lite för brobyggare mellan olika verksamheter.

Inom projektet har man märkt stor skillnad på deltagarna där de flesta har fortsatt med sina studier.

— Har man en extern resurs som fungerar som en fristående, relationskompetent vuxen och som kan gå in och hjälpa en, så klarar man nästan vilka problem som helst!

Följ deras blogg:

Lärdomar

  • Att vara ett fristående projekt kan vara både en fördel och en nackdel. Det kan vara svårt för andra aktörer att se hur ett sådant projekt ska få utrymme och finansiering långsiktigt eftersom det inte har en traditionell huvudman. Men för ungdomarna och deras föräldrar är det positivt med en fristående aktör.
  • Hade man avgränsat projektet skulle det vara lättare att se resultat och utvärdera. En del projekt i andra län inom #jagmed valde att satsa på endast en gymnasieskola. Risken då är dock att man blir som en del av skolpersonalen och det finns en risk att man inte får samma förtroende hos eleverna.

Läs en till #jagmed-artikel


Vill du veta mer? 

Projektledare Nyköpings kommun
anna.hedeklint@nykoping.se

Regionförbundet Sörmland, länsprojektledare #jagmed
agneta.engstrom@region.sormland.se