Att inte gå vidare till gymnasiet eller att inte fullfölja det leder ofta till arbetslöshet och i längden ett utanförskap. Ungefär en fjärdedel av alla ungdomar går inte klart sin gymnasieutbildning inom fyra år. Projektet #jagmed syftar till att minska antalet elever som inte går klart gymnasiet. Förhoppningen har varit att ta fram metoder och arbetssätt för att ändra det.

Aktörerna i projektet finns i Mellansverige och projektet finansieras med projektmedel från Europeiska Socialfonden. I Sörmland är det Regionförbundet Sörmland, som i samarbete med Samordningsförbundet, är projektägare.

Län som deltar i #jagmed:

– Regionförbundet Sörmland
– Region Uppsala
– Region Örebro län
– Region Västmanland
– Region Östergötland

Projektet riktar sig till ungdomar mellan 15-24 år. De fem länen samverkar för att ta fram metoder som identifierar elever som riskerar att inte fullfölja sina gymnasiestudier samt att hjälpa dessa elever gå klart skolan. Genom att få unga att komma tillbaka till sina studier hoppas man på att skapa en bestående tillhörighet till arbetsmarknaden. Det görs genom totalt 31 olika delprojekt där kommunerna valt olika tillvägagångssätt.

Projektet ska genomsyras av följande tre perspektiv;

1. jämställdhet
2. tillgänglighet
3. icke-diskriminering

#jagmed – Fyra ungdomars berättelser. Film från #jagmed-projekt i Östergötland.

Satsning för avhoppade elever

I projektet #jagmed har ungdomar som hoppat av skolan fått en ny chans. I Katrineholm är det Inger Christensen som tillsammans med Cecilia Brunoson har lett projektet. Hon berättar om individuella anpassningar och ett nytt tänk för att få eleverna tillbaka till skolan.

— Vi har till exempel haft en elev som inte gick till skolan alls. Men ungdomen hade en EPA-traktor som hen gillade att ta hand om och hade en önskan om att lära sig svetsa, berättar Inger Christensen. Eleven fick gå en svetskurs på gymnasiet, trots att hen gick i årskurs nio. Därefter gavs möjligheter till fortsatta studier på gymnasiet.


65

Antalet ungdomar som har varit inskrivna i projektet. Ungefär 100 har varit aktuella, 35 har valt att inte delta.


Målet: färre avhopp

Målet med projektet har helt enkelt varit att sänka antalet avhopp från skolan. I handlingsplanen mot frånvaro står det att det är mentorn som ska fånga upp frånvaro och lyfta frågan till rektor och elevhälsoteam. Lyckas inte det kliver #jagmed in. Så fort en underskriven ansökan kommit in räknas ungdomen som en del av projektet.

— Då gör vi en kartläggning och en elevplan, som en handlingsplan, där det tydligt framgår vad skolan kan göra, vad vi kan göra och vad eleven själv kan göra. De får också en koordinator. Tillskillnad från skolan blir vi en oberoende part som kan stötta eleven.

Många gånger har hjälpen bestått i att koordinera kontakter med till exempel BUP och socialtjänst. Tanken har varit att lyssna intresserat på det ungdomarna berättar utan att värdera och bedöma. Ungdomarna har fått tid att berätta hur de mår och vad de behöver hjälp med. Sedan har man i projektet jobbat utifrån det och mot mål som eleverna själva satt upp.

Mjukstart

Vissa i projektet har varit hemmasittare en längre period. Här finns de som kanske haft problem med missbruk men också de som är väldigt intelligenta men hoppat av eftersom skolan inte klarat av att utmana dem. Elever som varit hemma länge kan behöva en mjukstart för att komma igång i skolan igen.

— Det är flera elever som varit hemma länge som vi fått tillbaka. Det är få vi tappat bort som varit inskriva i projektet, berättar Inger Christensen vidare. När de väl kommit in i projektet har de tvärtom inte velat avsluta det.

Som en effekt av arbetet med #jagmed i Katrineholm invigdes nyligen en resursskola som blir en del av en långsiktig lösning för att fånga upp de här eleverna. Här tar man med sig de lärdomar som skapats i #jagmed-projektet och ”att lyssna på elevens röst” är mottot i den nya resursskolan.

Tips!

  • Viktigt att ”möta mig där jag är”. Att förstå varje elevs utmaning. Tar man sig tid att lyssna utan att komma med goda råd så får man svar från våra kloka ungdomar. Det kanske kräver att man åker med till stallet eller går och fikar med dem. Man måste se till så att man verkligen har eleven med sig på tåget. Bemötande är jätteviktigt.

Följ deras blogg:


Vill du veta mer? 

Projektledare Katrineholms kommun
inger.christensen@katrineholm.se

Regionförbundet Sörmland, länsprojektledare #jagmed
agneta.engstrom@region.sormland.se