IMA

Modell som får fler jobb

I Strängnäs kommun har man tillsammans med Eskilstuna kommun utvecklat en ny modell och ett arbetssätt för att få fler bidragstagare i arbete. Vid sidan av det planeras en automatisering av ekonomiskt bistånd där en del av handläggarnas administrativa uppgifter minskas. De kan då istället fokusera på att hjälpa sina brukare ut i jobb. Med de nya arbetssätten lyckas fler nå egen försörjning.

— Vi flyttar fokus från det traditionella försörjningsstödshandläggningsarbetet till att få ut folk i jobb, säger Patrik Nilsson som varit med och tagit fram de nya arbetssätten. Hos oss ska man vara så kort tid som möjligt.

IMA-modellen

”Mindre administration och mer verkstad”, det är Patrik Nilssons ganska förenklade ord om projektet. Patrik är styrgruppsordförande i det socialfondsprojekt inom vilket den nya arbetsmetoden tagits fram. Inom projektet är Patrik även initiativtagare till; Individuella Möjligheter till Arbete (IMA), som fått mycket uppmärksamhet.

— IMA är grunden för allt vårt arbete. Det är ett verktyg för hur vi samarbetar, lotsar och hjälper folk, förklarar Patrik. Principen är att en arbetsmarknadssekreterare följer arbetstagaren tills denne har nått en varaktig anställning.

Patrik Nilsson, Projektledare arbetar i nära dialog med medarbetarna

Uppmärksammat nationellt

IMA, som har fått stor uppmärksamhet över landet, har arbetats fram tillsammans med Eskilstuna kommun men i Strängnäs har man valt att implementera modellen på hela arbetsmarknadsverksamheten Jobbtorg.

— Det är roligt att modellen tycks få spridning. Vi blir kontaktade av kommuner över hela landet som visar intresse och tanken är att IMA-modellen ska bli en modell med dels en övergripande modellbeskrivning och dels en handbok för arbetsmarknadssekreterare och en mätmetod.

Patrik Nilsson berättar vidare att det kommer bli färre socialsekreterare men att det istället blir fler som aktivt jobbar med att få ut människor i jobb. Det ger en större lönsamhet för den enskilde individen och samhället. Men inte på bekostnad av minskad personal utan tack vare att fler personer långsiktigt kommer i arbete och försörjningsstödet på så sätt minskar.

— Det handlar mycket om att jobba med värdegrund. Vad har vi för existensberättigande? Vi har en funktion att få folk i jobb. Vi ska inte organisera oss för vår egen bekvämlighet utan för de som vi är till för.

Personerna i projektet får helt enkelt en arbetsmarknadssekreterare som följer dem och som koordinerar hela vägen mot ett varaktigt jobb. En ”case manager” som inte släpper sin brukare innan hen har ett jobb. Enligt Patrik Nilsson tappar man inte personer mellan stolarna när man arbetar enligt modellen.

Jobbtorgets entré
Jobbtorg
Platsannonser

Viktigt med transparens

När robotar tar över arbetet från människor följer flera frågor. Därför har projektet i Strängnäs hela tiden arbetat med så stor transparens som möjligt gentemot medarbetarna.

— Vi har en väldigt öppen agenda. Dels har vi något som vi kallar för ”öppet forum” varje vecka samt veckovisa möten. Så fort den här typen av frågor kommer upp så har den enskilde alltid många funderingar; ”Vilken blir min nya roll i det här?”, är ju en självklar fråga att ställa.

Patrik Nilsson berättar att han lägger 20 minuter i veckan då han informerar alla medarbetare. Utöver det ordnas ett ”Öppet forum” en gång i veckan, där han alltid finns på plats. Där ges möjlighet att lyfta mer komplexa frågor som ”Hur påverkar detta barnrättsperspektivet?”. När den typen av frågor lyfts sätts en arbetsgrupp in som fokuserar på det.

— Vi använder personalens kompetens till att hitta eventuella misstag så att vi kan göra så få fel som möjligt och då är medarbetarna det bästa sättet. De lyfter frågor som de ser som svårigheter innan vi byggt in oss i något som vi behöver göra om senare.

Fakta

  • 2014 påbörjades arbetet i Strängnäs kommun för att systematiskt få ut fler i jobb.
  • Socialfondsprojektet startades 2016.
  • Projektet avslutas hösten 2018 och går då över i ordinarie verksamhet.

Tips!

  • Ha en transparent och regelbunden dialog med medarbetarna kring hur arbetet fortlöper för att minimera fel i tid.
  • Arbetet kräver en stark förankring och mod i såväl politiken till förvaltningsledning och kommunledning.
  • Gör inte bara en robotisering utan se över arbetssättet för det måste komma först. Använd en tydlig modell för arbetet. Då finns en tydlig ram för medarbetarna att hålla sig till.
  • Minska fokus på fördjupade kartläggningar och använd istället tiden till att fokusera på att få ut personer på arbetsmarknaden.
  • Nyckeln till att lyckas med IMA-modellen är att det finns en systematiserad och välförankrad dialog med bland annat Arbetsförmedling, psykiatri, Försäkringskassan, barnhandläggare och vuxenutbildning.

Algoritm skapar nya jobb

Det är idag runt 20 kommuner i Sverige som har eller håller på att automatisera sitt försörjningsstöd. I de flesta kommuner har arbetet fokuserat främst på själva automationen. I Trelleborg har man kommit långt i den delen av projektet och ser att antalet jobb faktiskt har ökat med hjälp av den nya algoritmen som avgör vilka som ska beviljas försörjningsstöd.


Vill du veta mer? 

Projektledare FAS ekonomiskt bistånd,

Styrgruppordf. ESF projekt IMA

patrik.nilsson@strangnas.se


MDH

Nya kompetensbehov kräver nya utbildningar

Mälardalens högskola ska under en treårsperiod digitalisera innehållet i ett antal utbildningar. Allt för att möta morgondagens behov av kompetenta medarbetare.

Från flera förstudier kunde projektledare Jan Lindoff konstatera att behovet av digitalisering är stor, inom vissa områden faktiskt helt avgörande för regionens utveckling. Inom industri, sjukvård och ekonomi såg man att tjänster redan hade flyttats eller riskerade att göra det inom de närmsta åren.

— Det stämmer, vi vill ju inte se att företagen flyttar härifrån. Vi vill istället få dem att flytta hit, säger Jan Lindoff. Digitaliseringen händer ju nu. Det var därför vi gjorde en utredning för att se vilka kompetenser som viktiga branscher i Sörmland söker i framtiden. Vi står inför en accelererande akut kompetensbrist. Spotify, till exempel, flyttade delar av sin utveckling till New York på grund av brist på kompetens i Stockholm.

Paul och Jan diskuterar framtidens behov av digitalisering

I en kartläggning som gjordes ställde man inte bara frågan om vilka kompetensbehov företagen hade idag och framåt utan började med frågor som ”Vad kommer ni använda för ny teknik om fem år?” och i nästa steg fråga ”Givet er bedömning av framtida användning av teknik, vad har ni då för kompetensbehov i den framtiden?”. Helt enkelt för att lyckas fokusera på långsiktiga utbildningssatsningar och morgondagens kompetensbehov, något som ofta är svårt att sia kring.

Mälardalens högskola genomför redan ett antal satsningar och en av de just nu mest påtagliga är byggandet av ett nytt campus i centrala Eskilstuna med inflyttning under våren 2020.

Fakta

De forskningsbaserade program som kommer att utvecklas med en inriktning på digitalisering och IT är:

  • Produktionsteknik mot industri 4.0
  • Robotik mot hälsorobotik
  • Ekonomi mot digital verksamhetsutveckling
  • Sjuksköterskeutbildning mot informatik
  • Interaktionsdesign/användargränssnitt
  • Systemvetenskap inklusive en inriktning inom IT-säkerhet

— Att vi lyckats så väl i det här samarbetet bygger på att vi haft en rad starka samarbeten sedan tidigare, berättar Paul Petterson, rektor vid Mälardalens högskola. Vi har snabbt kunnat flytta diskussionen till en strategisk nivå med alla inblandade parter eftersom vi haft en tydlig samsyn och ambition.

Högskolan hade själva, innan samarbetet, antagit en handlingsplan för digitalisering – hur det påverkar arbetsmiljön, förändringskulturen samt utbildningarnas innehåll och form. Därför passade det också bra att med stärkta resurser kunna utveckla utbildningarnas innehåll och skapa nya utifrån de nya insikterna som kartläggningen gav. Med en avsiktsförklaring om en satsning på Mälardalens högskola från Eskilstuna kommun och Landstinget Sörmland kommer det nu under tre år avsättas medel för att stärka forskning och utveckla utbildningsutbudet på Mälardalens högskola. Tillsammans med bland annat industrin och kommunen landade det i sju utbildningar och inriktningar med målet att starta redan 2019-2020.

— Vi har nu möjlighet att snabbt anpassa ett antal utbildningar till de behov som finns och som förutses på framtidens arbetsmarknad. Det ger oss också möjlighet att rekrytera flera forskare med nyckelkompetenser som ytterligare stärker vår forskning och utbildning, säger Paul Pettersson, rektor vid Mälardalens högskola.

Fakta

  • Programgrund har tagits fram i arbetsgrupper från Mälardalens högskola och näringslivet
  • Varje utbildning är forskningsbaserad för att säkra toppkvalitet
  • Utbildningarna introduceras från hösten 2019 och framåt
  • Utbildning och forskning sker på nya Mälardalens högskolas Campus i Eskilstuna och försörjer hela Sörmland
  • Därefter är förslaget att Eskilstuna kommun och Landstinget Sörmland delar på finansieringen

Nytt Campus för Mälardalens Högskola är under uppbyggnad i Eskilstuna
En bred grupp av beslutsfattare från såväl näringsliv, som landsting och kommun har bidragit till projektets framgång

Vilka lärdomar kan ni dela med er av?

— Det viktigaste är behovet av att arbeta med en liten men tungt bemannad styrgrupp. I styrgruppen har vi haft rektor från högskolan, Eskilstuna kommuns styrelseordförande, ordförande för den lokala fabriksföreningen, kommundirektören, näringslivschefen och en representant från landstingsstyrelsen. Alla beslutsfattare som delade samma vision. Det gjorde att vi snabbt kunde lösa saker och ting, säger Jan Lindoff.

— Vi har också tidigt haft ett gemensamt tidsperspektiv. Först görs kartläggning och därefter tar det något år att etablera en utbildning och ytterligare år för studenterna att studera och slutföra utbildningen. Här har alla varit med på att det är tidsramarna, menar Paul Pettersson.

— Vi har nog lyckats ha en bra detaljkoll från näringslivet. Utnyttjat näringslivet och högskolans expertkompetens. Näringslivet var beredda att ge sig in och kavla upp ärmarna och man har haft en stor förståelse för varandras verksamhet. Vi har organiserat näringslivssidan lokalt som också sträcker sig ut i regionen, avslutar Jan Lindoff.

Röster om de nya satsningarna på Mälardalens Högskola:

— Den här satsningen är absolut nödvändig för att industrin i vår region ska förbli konkurrenskraftig nu när hela omvärlden genomgår den fjärde industriella revolutionen och satsar på digitalisering som till exempel Tyskland med sitt Industrie 4.0 program.
Gösta Reinl, VD Eskilstuna Fabriksförening.

— Om vi inom vården ska klara vårdbehovet till en rimlig kostnad måste vi ha tillgång till ny teknik och kunskapen att utnyttja digitaliseringens möjligheter. För Landstingets kommande regionala tillväxtansvar är detta en viktig satsning.
Monica Johansson, styrelseordförande i Landstingens styrelse.

— Det här är en oerhört viktig och strategisk satsning på högskolan. Den är nödvändig för att vår lokala arbetsmarknad och dess näringsliv ska kunna utvecklas men också för att högskolan ska kunna erbjuda utbildning som är unik i landet.
Jimmy Jansson, kommunstyrelsens ordförande, Eskilstuna kommun.


Vill du veta mer?