Jag med

#jagmed — saknätverk

Att inte gå vidare till gymnasiet eller att inte fullfölja det leder ofta till arbetslöshet och i längden ett utanförskap. Ungefär en fjärdedel av alla ungdomar går inte klart sin gymnasieutbildning inom fyra år. Projektet #jagmed syftar till att minska antalet elever som inte går klart gymnasiet. Förhoppningen har varit att ta fram metoder och arbetssätt för att ändra det.

Aktörerna i projektet finns i Mellansverige och projektet finansieras med projektmedel från Europeiska Socialfonden. I Sörmland är det Regionförbundet Sörmland, som i samarbete med Samordningsförbundet, är projektägare.

Län som deltar i #jagmed:

– Regionförbundet Sörmland
– Region Uppsala
– Region Örebro län
– Region Västmanland
– Region Östergötland

Projektet riktar sig till ungdomar mellan 15-24 år. De fem länen samverkar för att ta fram metoder som identifierar elever som riskerar att inte fullfölja sina gymnasiestudier samt att hjälpa dessa elever gå klart skolan. Genom att få unga att komma tillbaka till sina studier hoppas man på att skapa en bestående tillhörighet till arbetsmarknaden. Det görs genom totalt 31 olika delprojekt där kommunerna valt olika tillvägagångssätt.

Projektet ska genomsyras av följande tre perspektiv;

1. jämställdhet
2. tillgänglighet
3. icke-diskriminering

Tjejgrupper mot utanförskap

Inom #jagmed finns så kallade saknätverk där det ingår lokala projekt som arbetar med likartade utvecklingsområden. Ett av dessa är Sörmlands saknätverk kring frågor som berör inkludering av nyanlända unga kvinnor och män. På Nyköpings Gymnasium har Sandra Poma, till vardags studievägledare, ingått i nätverket och lärt sig mycket av sina kollegor.

— Jag har deltagit i projektet sedan våren 2016, berättar Sandra Poma. Vi har fokuserat mycket på de kulturkrockar som uppstår när man kommer som nyanländ och hur det kan vara ett hinder i skolgången.

Sandra Poma har lärt mycket genom Saknätverket
Anslagstavlor sprider information om känsliga ämnen på olika språk

Man har arbetat efter ett antal olika teman så som hbtq-frågor, hedersrelaterat våld, utanförskap, sex och samlevnad, elevavhopp eller frånvaro från simundervisningen och gympa samt att vissa tjejer från viss kultur inte fått följa med på klassresor. Med de erfarenheter som Sandra Poma fått genom nätverket kommer hon tillsammans med sina kollegor, en annan studievägledare och två skolsköterskor som jobbar på IM-programmet att under hösten starta tjejgrupper för nyanlända på skolans introduktionsprogram.

— Frågor som könsstympning och tvångsgifte är saker som kan vara svåra att diskutera öppet i ett klassrum. Flera av eleverna jag jobbar med har en kultur hemma och möts av en annan kultur i skolan. Det blir en utmaning för dem att ta till sig information. Samtidigt måste vi vara tydliga och visa på vilka rättigheter de har i vårt samhälle och få dem att våga stå på sig.

Ett sätt att få dem att våga stå på sig är genom att bygga upp deras självkänsla genom att visa att det finns vuxna i skolan som bryr sig och som ser eleven som en person, inte bara som en student. Det kan ibland räcka att säga ”Du är saknad i skolan” eller ”Du är viktig”, menar Sandra.

— Saknätverket har gett mig många tips på aktiviteter som görs på andra håll och jag har delat den kunskapen vidare till mina kollegor här på skolan. En sak jag upptäckte var hur svårt det är att informera  tjejerna om sex och samlevnad. Det finns mycket okunskap när man pratar med dem men de kan bli nyfikna och vilja boka individuella samtal med skolsköterskan eller med mig.

Eleverna kan ta lappar med kontaktuppgifter på toaletterna som de lätt kan gömma för föräldrar och vänner.
Tjejgrupperna träffas i avslappnade miljöer på skolan

Det är utifrån denna nyfikenhet som Sandra nu drar igång tjejgrupper med ca tio personer i varje grupp. Hon informerar också via anslagstavlor och med affischer på skolans toaletter där det är enkelt för tjejerna att ta till sig information utan att någon annan märker det.

— Eftersom tjejerna kan tycka att det är jobbigt att ställa frågor i grupp ger vi dem också möjlighet att lämna frågor anonymt genom en brevlåda på skolan. Sen utgår vi från de här frågorna när vi samtalar i gruppen.

Målet med tjejgrupperna är att skapa en gemenskap hos tjejerna så att de känner att de inte är ensamma om att inte ha kunskap om de här frågorna. Samtidigt lär de känna sig själva och vågar vara den de är.


Vill du veta mer? 

SYV Nyköpings Gymnasium

sandra.poma@nykoping.se

Regionförbundet Sörmland, länsprojektledare #jagmed

agneta.engstrom@region.sormland.se


jagmed

#jagmed i Nyköping och Oxelösund

Att inte gå vidare till gymnasiet eller att inte fullfölja det leder ofta till arbetslöshet och i längden ett utanförskap. Ungefär en fjärdedel av alla ungdomar går inte klart sin gymnasieutbildning inom fyra år. Projektet #jagmed syftar till att minska antalet elever som inte går klart gymnasiet. Förhoppningen har varit att ta fram metoder och arbetssätt för att ändra det.

Aktörerna i projektet finns i Mellansverige och projektet finansieras med projektmedel från Europeiska Socialfonden. I Sörmland är det Regionförbundet Sörmland, som i samarbete med Samordningsförbundet, är projektägare.

Län som deltar i #jagmed:

– Regionförbundet Sörmland
– Region Uppsala
– Region Örebro län
– Region Västmanland
– Region Östergötland

Projektet riktar sig till ungdomar mellan 15-24 år. De fem länen samverkar för att ta fram metoder som identifierar elever som riskerar att inte fullfölja sina gymnasiestudier samt att hjälpa dessa elever gå klart skolan. Genom att få unga att komma tillbaka till sina studier hoppas man på att skapa en bestående tillhörighet till arbetsmarknaden. Det görs genom totalt 31 olika delprojekt där kommunerna valt olika tillvägagångssätt.

Projektet ska genomsyras av följande tre perspektiv;

1. jämställdhet
2. tillgänglighet
3. icke-diskriminering

Samordning ger stöd till elever

I Nyköping och Oxelösund har man inom ramen för #jagmed jobbat mycket med samverkan mellan olika enheter. Utöver det har man jobbat med olika typer av individuellt stöd och övergången mellan årskurs nio och gymnasiet.

— I vårt område finns det elva stycken mottagande gymnasieskolor och sju stycken skolor som lämnar över från nian, berättar projektledare Anna Hedeklint.

Inom projektet har det tagits fram en rutin hur man ska göra ett överlämnande från våren i nian. Nu finns det en enhetlig blankett med samtycke från vårdnadshavare att lämna vidare till gymnasiet eller Introduktionsprogrammet. På så sätt får gymnasiet snabbt tillgång till elevens historik, vilket kan handla om allt från psykisk ohälsa till diagnoser eller annan relevant information. Inom projektet har det även anordnats överlämningskonferenser där alla involverade personer har träffats.

— Tidigare är det ingen som har tagit på sig den här typen av samordning där både kommunala och fristående skolor deltar. I vissa fall har det till och med funnits en kultur kring att man vill att eleven ska komma som ett ”oskrivet blad” upp på gymnasiet. Den inställningen kan naturligtvis mycket snabbt visa sig bli bekymmersam för både skolan och eleverna.

Träff mellan 24 specialpedagoger i Nyköping och Oxelösund
Projektgruppen får information om projekt VAL som stöds av MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Samordning för psykisk hälsa

En del av samordningen har gällt att förbättra den psykiska hälsan hos ungdomarna. Samverkan kan bli framgångsrik om man kan samlas utifrån en SIP-plan, samordnad individuell plan. En plan skriven för en ungdom som är i behov av insatser från olika instanser så som exempelvis BUP, socialtjänst, skola och sjukvård.

— Det finns en hel del stuprörstänk mellan personerna på dessa instanser, dvs att alla tänker lite för smalt kring eleven när det egentligen krävs bredare lösningar. Och ett stort behov av att samlas kring de här eleverna. Man behöver samordna sina insatser för att få ett effektivt resultat.

I projektet har man jobbat med att skapa dessa träffar och ordnat med utbildningar för skolledare och elevhälsopersonal. Senast i våras anordnades en kurs med nästan 70 anmälda. Med hjälp av en föreläsning och grupparbeten med elevexempel fick personal på olika skolor arbeta ihop sig.

Hemundervisning

Enligt skollagen har skolan ett kompensatoriskt uppdrag för de elever som behöver stöd. Skollagen är tydlig med att en elev har rätt till särskilt stöd som inte bara är kopplat till inlärningssvårigheter och möjligheter att nå kunskapskraven, utan också om eleven har andra svårigheter i sin skolsituation. Då krävs samverkan mellan socialtjänst och ungdomsstödjare. Dyker en elev inte upp i skolan under en längre period har skolan skyldighet att anordna hemundervisning så att eleven kan komma vidare i arbetet.

— Eleverna behöver känna att de inte kommer allt för långt från skolan, om än i liten skala.

Studiebesök på Fryshuset i Stockholm
Arbetsgruppen för projekt #jagmed i Nyköping och Oxelösund lyssnar på Sandra Poma som berättade om saknätverket

Brobyggare

Från flera håll, bland annat BUP har man fått jättefina omdömen för projektet. De har bland annat sagt att #jagmed-samordnarna har varit som ”detektiver” som tar reda på hur eleven ska kunna klara skolan och skolmiljön, och sedan förmedlar det vidare till personalen.

— Vi kallar oss lite för brobyggare mellan olika verksamheter.

Inom projektet har man märkt stor skillnad på deltagarna där de flesta har fortsatt med sina studier.

— Har man en extern resurs som fungerar som en fristående, relationskompetent vuxen och som kan gå in och hjälpa en, så klarar man nästan vilka problem som helst!

Följ deras blogg:

Lärdomar

  • Att vara ett fristående projekt kan vara både en fördel och en nackdel. Det kan vara svårt för andra aktörer att se hur ett sådant projekt ska få utrymme och finansiering långsiktigt eftersom det inte har en traditionell huvudman. Men för ungdomarna och deras föräldrar är det positivt med en fristående aktör.
  • Hade man avgränsat projektet skulle det vara lättare att se resultat och utvärdera. En del projekt i andra län inom #jagmed valde att satsa på endast en gymnasieskola. Risken då är dock att man blir som en del av skolpersonalen och det finns en risk att man inte får samma förtroende hos eleverna.


Läs en till #jagmed-artikel


Vill du veta mer? 

Projektledare Nyköpings kommun

anna.hedeklint@nykoping.se

Regionförbundet Sörmland, länsprojektledare #jagmed

agneta.engstrom@region.sormland.se


JagMed

#jagmed i Katrineholm

Att inte gå vidare till gymnasiet eller att inte fullfölja det leder ofta till arbetslöshet och i längden ett utanförskap. Ungefär en fjärdedel av alla ungdomar går inte klart sin gymnasieutbildning inom fyra år. Projektet #jagmed syftar till att minska antalet elever som inte går klart gymnasiet. Förhoppningen har varit att ta fram metoder och arbetssätt för att ändra det.

Aktörerna i projektet finns i Mellansverige och projektet finansieras med projektmedel från Europeiska Socialfonden. I Sörmland är det Regionförbundet Sörmland, som i samarbete med Samordningsförbundet, är projektägare.

Län som deltar i #jagmed:

– Regionförbundet Sörmland
– Region Uppsala
– Region Örebro län
– Region Västmanland
– Region Östergötland

Projektet riktar sig till ungdomar mellan 15-24 år. De fem länen samverkar för att ta fram metoder som identifierar elever som riskerar att inte fullfölja sina gymnasiestudier samt att hjälpa dessa elever gå klart skolan. Genom att få unga att komma tillbaka till sina studier hoppas man på att skapa en bestående tillhörighet till arbetsmarknaden. Det görs genom totalt 31 olika delprojekt där kommunerna valt olika tillvägagångssätt.

Projektet ska genomsyras av följande tre perspektiv;

1. jämställdhet
2. tillgänglighet
3. icke-diskriminering

#jagmed – Fyra ungdomars berättelser. Film från #jagmed-projekt i Östergötland.

Satsning för avhoppade elever

I projektet #jagmed har ungdomar som hoppat av skolan fått en ny chans. I Katrineholm är det Inger Christensen som tillsammans med Cecilia Brunoson har lett projektet. Hon berättar om individuella anpassningar och ett nytt tänk för att få eleverna tillbaka till skolan.

— Vi har till exempel haft en elev som inte gick till skolan alls. Men ungdomen hade en EPA-traktor som hen gillade att ta hand om och hade en önskan om att lära sig svetsa, berättar Inger Christensen. Eleven fick gå en svetskurs på gymnasiet, trots att hen gick i årskurs nio. Därefter gavs möjligheter till fortsatta studier på gymnasiet.


65

Antalet ungdomar som har varit inskrivna i projektet. Ungefär 100 har varit aktuella, 35 har valt att inte delta.


Målet: färre avhopp

Målet med projektet har helt enkelt varit att sänka antalet avhopp från skolan. I handlingsplanen mot frånvaro står det att det är mentorn som ska fånga upp frånvaro och lyfta frågan till rektor och elevhälsoteam. Lyckas inte det kliver #jagmed in. Så fort en underskriven ansökan kommit in räknas ungdomen som en del av projektet.

— Då gör vi en kartläggning och en elevplan, som en handlingsplan, där det tydligt framgår vad skolan kan göra, vad vi kan göra och vad eleven själv kan göra. De får också en koordinator. Tillskillnad från skolan blir vi en oberoende part som kan stötta eleven.

Många gånger har hjälpen bestått i att koordinera kontakter med till exempel BUP och socialtjänst. Tanken har varit att lyssna intresserat på det ungdomarna berättar utan att värdera och bedöma. Ungdomarna har fått tid att berätta hur de mår och vad de behöver hjälp med. Sedan har man i projektet jobbat utifrån det och mot mål som eleverna själva satt upp.

Mjukstart

Vissa i projektet har varit hemmasittare en längre period. Här finns de som kanske haft problem med missbruk men också de som är väldigt intelligenta men hoppat av eftersom skolan inte klarat av att utmana dem. Elever som varit hemma länge kan behöva en mjukstart för att komma igång i skolan igen.

— Det är flera elever som varit hemma länge som vi fått tillbaka. Det är få vi tappat bort som varit inskriva i projektet, berättar Inger Christensen vidare. När de väl kommit in i projektet har de tvärtom inte velat avsluta det.

Som en effekt av arbetet med #jagmed i Katrineholm invigdes nyligen en resursskola som blir en del av en långsiktig lösning för att fånga upp de här eleverna. Här tar man med sig de lärdomar som skapats i #jagmed-projektet och ”att lyssna på elevens röst” är mottot i den nya resursskolan.

Tips!

  • Viktigt att ”möta mig där jag är”. Att förstå varje elevs utmaning. Tar man sig tid att lyssna utan att komma med goda råd så får man svar från våra kloka ungdomar. Det kanske kräver att man åker med till stallet eller går och fikar med dem. Man måste se till så att man verkligen har eleven med sig på tåget. Bemötande är jätteviktigt.

Följ deras blogg:


Vill du veta mer? 

Projektledare Katrineholms kommun

inger.christensen@katrineholm.se

Regionförbundet Sörmland, länsprojektledare #jagmed

agneta.engstrom@region.sormland.se


IMA

Modell som får fler jobb

I Strängnäs kommun har man tillsammans med Eskilstuna kommun utvecklat en ny modell och ett arbetssätt för att få fler bidragstagare i arbete. Vid sidan av det planeras en automatisering av ekonomiskt bistånd där en del av handläggarnas administrativa uppgifter minskas. De kan då istället fokusera på att hjälpa sina brukare ut i jobb. Med de nya arbetssätten lyckas fler nå egen försörjning.

— Vi flyttar fokus från det traditionella försörjningsstödshandläggningsarbetet till att få ut folk i jobb, säger Patrik Nilsson som varit med och tagit fram de nya arbetssätten. Hos oss ska man vara så kort tid som möjligt.

IMA-modellen

”Mindre administration och mer verkstad”, det är Patrik Nilssons ganska förenklade ord om projektet. Patrik är styrgruppsordförande i det socialfondsprojekt inom vilket den nya arbetsmetoden tagits fram. Inom projektet är Patrik även initiativtagare till; Individuella Möjligheter till Arbete (IMA), som fått mycket uppmärksamhet.

— IMA är grunden för allt vårt arbete. Det är ett verktyg för hur vi samarbetar, lotsar och hjälper folk, förklarar Patrik. Principen är att en arbetsmarknadssekreterare följer arbetstagaren tills denne har nått en varaktig anställning.

Patrik Nilsson, Projektledare arbetar i nära dialog med medarbetarna

Uppmärksammat nationellt

IMA, som har fått stor uppmärksamhet över landet, har arbetats fram tillsammans med Eskilstuna kommun men i Strängnäs har man valt att implementera modellen på hela arbetsmarknadsverksamheten Jobbtorg.

— Det är roligt att modellen tycks få spridning. Vi blir kontaktade av kommuner över hela landet som visar intresse och tanken är att IMA-modellen ska bli en modell med dels en övergripande modellbeskrivning och dels en handbok för arbetsmarknadssekreterare och en mätmetod.

Patrik Nilsson berättar vidare att det kommer bli färre socialsekreterare men att det istället blir fler som aktivt jobbar med att få ut människor i jobb. Det ger en större lönsamhet för den enskilde individen och samhället. Men inte på bekostnad av minskad personal utan tack vare att fler personer långsiktigt kommer i arbete och försörjningsstödet på så sätt minskar.

— Det handlar mycket om att jobba med värdegrund. Vad har vi för existensberättigande? Vi har en funktion att få folk i jobb. Vi ska inte organisera oss för vår egen bekvämlighet utan för de som vi är till för.

Personerna i projektet får helt enkelt en arbetsmarknadssekreterare som följer dem och som koordinerar hela vägen mot ett varaktigt jobb. En ”case manager” som inte släpper sin brukare innan hen har ett jobb. Enligt Patrik Nilsson tappar man inte personer mellan stolarna när man arbetar enligt modellen.

Jobbtorgets entré
Jobbtorg
Platsannonser

Viktigt med transparens

När robotar tar över arbetet från människor följer flera frågor. Därför har projektet i Strängnäs hela tiden arbetat med så stor transparens som möjligt gentemot medarbetarna.

— Vi har en väldigt öppen agenda. Dels har vi något som vi kallar för ”öppet forum” varje vecka samt veckovisa möten. Så fort den här typen av frågor kommer upp så har den enskilde alltid många funderingar; ”Vilken blir min nya roll i det här?”, är ju en självklar fråga att ställa.

Patrik Nilsson berättar att han lägger 20 minuter i veckan då han informerar alla medarbetare. Utöver det ordnas ett ”Öppet forum” en gång i veckan, där han alltid finns på plats. Där ges möjlighet att lyfta mer komplexa frågor som ”Hur påverkar detta barnrättsperspektivet?”. När den typen av frågor lyfts sätts en arbetsgrupp in som fokuserar på det.

— Vi använder personalens kompetens till att hitta eventuella misstag så att vi kan göra så få fel som möjligt och då är medarbetarna det bästa sättet. De lyfter frågor som de ser som svårigheter innan vi byggt in oss i något som vi behöver göra om senare.

Fakta

  • 2014 påbörjades arbetet i Strängnäs kommun för att systematiskt få ut fler i jobb.
  • Socialfondsprojektet startades 2016.
  • Projektet avslutas hösten 2018 och går då över i ordinarie verksamhet.

Tips!

  • Ha en transparent och regelbunden dialog med medarbetarna kring hur arbetet fortlöper för att minimera fel i tid.
  • Arbetet kräver en stark förankring och mod i såväl politiken till förvaltningsledning och kommunledning.
  • Gör inte bara en robotisering utan se över arbetssättet för det måste komma först. Använd en tydlig modell för arbetet. Då finns en tydlig ram för medarbetarna att hålla sig till.
  • Minska fokus på fördjupade kartläggningar och använd istället tiden till att fokusera på att få ut personer på arbetsmarknaden.
  • Nyckeln till att lyckas med IMA-modellen är att det finns en systematiserad och välförankrad dialog med bland annat Arbetsförmedling, psykiatri, Försäkringskassan, barnhandläggare och vuxenutbildning.

Algoritm skapar nya jobb

Det är idag runt 20 kommuner i Sverige som har eller håller på att automatisera sitt försörjningsstöd. I de flesta kommuner har arbetet fokuserat främst på själva automationen. I Trelleborg har man kommit långt i den delen av projektet och ser att antalet jobb faktiskt har ökat med hjälp av den nya algoritmen som avgör vilka som ska beviljas försörjningsstöd.


Vill du veta mer? 

Projektledare FAS ekonomiskt bistånd,

Styrgruppordf. ESF projekt IMA

patrik.nilsson@strangnas.se


Lärande

Entreprenöriellt lärande hos nyanlända elever

Nyanlända lär med kreativitet

Under vårterminen 2018 valde rektor Jonas Karlsson med pedagoger på Prins Wilhelmgymnasiet att ta ett nytt grepp när det gäller nyanlända. Man ville skapa trygghet mellan elev och lärare och mellan eleverna sinsemellan. Förhoppningen var att skapa en miljö där eleverna vågade vara mer kreativa och därigenom ge eleverna ett eget driv.

— De som har ett driv, engagemang och är kreativa får jobb idag, säger Jonas Karlsson. Varför dör då kreativiteten ut under skoltiden? Det här är en stor fråga för hela skolsystemet att jobba vidare med.

Jonas Karlsson, rektor på Prins Wilhelmgymnasiet

På Prins Wilhelmgymnasiet deltog hundra elever under våren i det som kom att bli ett pilotprojekt. De flesta var i åldrarna mellan 16 och 19 år, alla med väldigt olika bakgrund.

— Är det vad läraren säger som är en sanningen eller lyckas vi få eleverna att våga ställa frågor och utmana? Det är bland annat det som kreativitet handlar om i skolmiljön.

Lektionerna i projektet bestod ofta i olika övningar som utmynnade i kreativitet. Till exempel skulle eleverna, indelade i grupper, bygga det högsta tornet av marshmallows och spagetti. I en annan övning lät man eleverna komma på hur de skulle göra för att starta den SÄMSTA skolan. Helt enkelt vända på resonemanget och jobba med humor och kreativitet. Det i sig skapar större delaktighet och engagemang i gruppen.

— För att lyckas skapa engagemang har vi i kursen fokuserat på att i första hand skapa trygghet i gruppen. Det har bland annat handlat om att arbeta mer i grupparbeten och mindre med katederundervisning.

En effekt av den lyckade vårterminen är att man nu har startat ett helt nytt spår på introduktionsprogrammet där det breddas med entreprenörskap och arbetsplatsförlagt lärande. Eleverna får på så sätt komma ut i arbetslivet och där se vad som saknas och se hur de kan bidra med nya tankar och idéer.

— Vi ser inte projektet som avslutat utan vi lyfter in det i hela skolans arbete. För såväl nyanlända som för övriga elever. Vi kan säga att grundidén förstärktes under projektets gång.

Ungefär 10 % av de 100 elever som läste programmet under vårterminen har valt att fortsätta på den inslagna linjen där de under höstterminen 2018 kommer få verktyg för att starta egna företag. Där ingår också mycket praktik vilket kommer att ge dem möjlighet att utveckla begrepp och ordförråd utifrån den arbetsplats de är på.

Under höstterminen 2018 kommer de som väljer att fortsätta få verktyg för att starta företag. Samtidigt kommer vi fortsätta att ge dem verktygen de behöver för att lära sig svenska som sitt andraspråk. Flera väljer också att gå vidare till Komvux och andra får behörighet till gymnasiet.

Tips!

  • Elevernas engagemang och delaktighet förstärks när vi lyckas skapa trygga elevgrupper tillsammans med lärarna.
  • Det gör stor skillnad om alla i kollegiet har ett gemensamt mål – det är en skön känsla när tillsammans se resultat på det skolledning och pedagoger skapar tillsammans.

Annika Löfgren från MDH och Sofie Kanmert, pedagog på Prins Wilhelmgymnasiet

Samarbete som grund

Två personer som jobbat med eleverna i projektet är Annika Löfgren från Mälardalens Högskola och Sofie Kanmert som arbetat som lärare på skolan sedan 2012.  De säger att det var en positiv känsla redan när projektet drog igång.

— Entreprenörskap och lärande ligger i tiden, menar de. Inte minst för att vi måste bli mer verklighetsnära. Vi försöker alltid förändra i verkligheten men har kanske inte alltid gjort det.

Det ingår i läroplanen att elever ska omsätta idéer i handling och det kan vara svårt att implementera på ett naturligt sätt i undervisningen.

— Det här projektet har i mycket gått ut på att testa olika metoder för att stimulera elevernas idéer, genomförande och utvärdering. Helt enkelt att testa och lära, säger Sofie Kanmert.

Efter första workshopen och efter kursen träffades lärare och elever och utvärderade projektet. Eleverna fick delta i grupper för att utveckla kursen vidare, vilket gett bra input till skolan och den fortsatta utvecklingen av projektet.

Uppstartsmöte inför hösten med pedagoger på Prins Willhelmgymnasiet

Speeddating

För att få eleverna att lära känna andra elever på skolan anordnades till exempel en workshop med speeddating. Under en minut fick eleverna prata med en person gick skolans gymnasieutbildningar. Alla pratade med alla och det blev ett bra sätt för ungdomarna att lära känna varandra.

— Bara för att man går på samma skola är det inte säkert att man har någon relation till varandra, berättar Sofie Kanmert. Eleverna lärde sig att det inte farligt att prata med varandra.

Sofie och Annika menar att allt handlar om samarbetet och gruppdynamiken mellan eleverna men även dynamiken mellan skolan och arbetslivet.

— Att samarbeta är en viktig förmåga. Det är viktigt att ha med sig när det är dags att börja arbeta, säger Annika Löfgren.

Dialog mellan pedagoger på Prins Wilhelmgymnasiet

Tät kontakt med arbetslivet

Nu hoppas man på att hitta en bra modell för hur samarbetet mellan skola och arbetsliv kan se ut. Det gäller att företagen känner sig motiverade att göra en samhällsinsats eftersom de måste vara beredda på att bidra med språklig stöttning. En ömsesidig förståelse är extra viktig.

— Vi vill ha 30-40 företag som är med och erbjuder allt från praktikplatser till event och föreläsningar, säger Annika Löfgren.

I smågrupper har eleverna fått berätta om sina framtidsdrömmar, eventuella affärsidéer och om de har några specifika mål i livet. Det har också pratats om tidigare erfarenheter av företagande. Många har kanske köpt och sålt saker tidigare men inte sett det som förtagande.

—I samhället pratar vi om att vi ska ta hand om dem som varit företagare innan och de ska få ett snabbspår. Men alla vet inte alltid att de faktiskt har utfört något entreprenöriellt eftersom det kanske inte passar in i vår svenska mall, förklara Annika Löfgren. Det blir kul att välkomna flera av eleverna tillbaka i höst!

Tips!

  • Läs boken Idéagenten – En handbok i att leda kreativa processer av Jonas Michanek & Andréas Breiler.
  • Våga testa och utmana dig själv som lärare.
  • Kan vara svårt att våga testa det själv så sök stöd i varandra och skapa en grupp med åtminstone två lärare.


Vill du veta mer? 


MDH

Nya kompetensbehov kräver nya utbildningar

Mälardalens högskola ska under en treårsperiod digitalisera innehållet i ett antal utbildningar. Allt för att möta morgondagens behov av kompetenta medarbetare.

Från flera förstudier kunde projektledare Jan Lindoff konstatera att behovet av digitalisering är stor, inom vissa områden faktiskt helt avgörande för regionens utveckling. Inom industri, sjukvård och ekonomi såg man att tjänster redan hade flyttats eller riskerade att göra det inom de närmsta åren.

— Det stämmer, vi vill ju inte se att företagen flyttar härifrån. Vi vill istället få dem att flytta hit, säger Jan Lindoff. Digitaliseringen händer ju nu. Det var därför vi gjorde en utredning för att se vilka kompetenser som viktiga branscher i Sörmland söker i framtiden. Vi står inför en accelererande akut kompetensbrist. Spotify, till exempel, flyttade delar av sin utveckling till New York på grund av brist på kompetens i Stockholm.

Paul och Jan diskuterar framtidens behov av digitalisering

I en kartläggning som gjordes ställde man inte bara frågan om vilka kompetensbehov företagen hade idag och framåt utan började med frågor som ”Vad kommer ni använda för ny teknik om fem år?” och i nästa steg fråga ”Givet er bedömning av framtida användning av teknik, vad har ni då för kompetensbehov i den framtiden?”. Helt enkelt för att lyckas fokusera på långsiktiga utbildningssatsningar och morgondagens kompetensbehov, något som ofta är svårt att sia kring.

Mälardalens högskola genomför redan ett antal satsningar och en av de just nu mest påtagliga är byggandet av ett nytt campus i centrala Eskilstuna med inflyttning under våren 2020.

Fakta

De forskningsbaserade program som kommer att utvecklas med en inriktning på digitalisering och IT är:

  • Produktionsteknik mot industri 4.0
  • Robotik mot hälsorobotik
  • Ekonomi mot digital verksamhetsutveckling
  • Sjuksköterskeutbildning mot informatik
  • Interaktionsdesign/användargränssnitt
  • Systemvetenskap inklusive en inriktning inom IT-säkerhet

— Att vi lyckats så väl i det här samarbetet bygger på att vi haft en rad starka samarbeten sedan tidigare, berättar Paul Petterson, rektor vid Mälardalens högskola. Vi har snabbt kunnat flytta diskussionen till en strategisk nivå med alla inblandade parter eftersom vi haft en tydlig samsyn och ambition.

Högskolan hade själva, innan samarbetet, antagit en handlingsplan för digitalisering – hur det påverkar arbetsmiljön, förändringskulturen samt utbildningarnas innehåll och form. Därför passade det också bra att med stärkta resurser kunna utveckla utbildningarnas innehåll och skapa nya utifrån de nya insikterna som kartläggningen gav. Med en avsiktsförklaring om en satsning på Mälardalens högskola från Eskilstuna kommun och Landstinget Sörmland kommer det nu under tre år avsättas medel för att stärka forskning och utveckla utbildningsutbudet på Mälardalens högskola. Tillsammans med bland annat industrin och kommunen landade det i sju utbildningar och inriktningar med målet att starta redan 2019-2020.

— Vi har nu möjlighet att snabbt anpassa ett antal utbildningar till de behov som finns och som förutses på framtidens arbetsmarknad. Det ger oss också möjlighet att rekrytera flera forskare med nyckelkompetenser som ytterligare stärker vår forskning och utbildning, säger Paul Pettersson, rektor vid Mälardalens högskola.

Fakta

  • Programgrund har tagits fram i arbetsgrupper från Mälardalens högskola och näringslivet
  • Varje utbildning är forskningsbaserad för att säkra toppkvalitet
  • Utbildningarna introduceras från hösten 2019 och framåt
  • Utbildning och forskning sker på nya Mälardalens högskolas Campus i Eskilstuna och försörjer hela Sörmland
  • Därefter är förslaget att Eskilstuna kommun och Landstinget Sörmland delar på finansieringen

Nytt Campus för Mälardalens Högskola är under uppbyggnad i Eskilstuna
En bred grupp av beslutsfattare från såväl näringsliv, som landsting och kommun har bidragit till projektets framgång

Vilka lärdomar kan ni dela med er av?

— Det viktigaste är behovet av att arbeta med en liten men tungt bemannad styrgrupp. I styrgruppen har vi haft rektor från högskolan, Eskilstuna kommuns styrelseordförande, ordförande för den lokala fabriksföreningen, kommundirektören, näringslivschefen och en representant från landstingsstyrelsen. Alla beslutsfattare som delade samma vision. Det gjorde att vi snabbt kunde lösa saker och ting, säger Jan Lindoff.

— Vi har också tidigt haft ett gemensamt tidsperspektiv. Först görs kartläggning och därefter tar det något år att etablera en utbildning och ytterligare år för studenterna att studera och slutföra utbildningen. Här har alla varit med på att det är tidsramarna, menar Paul Pettersson.

— Vi har nog lyckats ha en bra detaljkoll från näringslivet. Utnyttjat näringslivet och högskolans expertkompetens. Näringslivet var beredda att ge sig in och kavla upp ärmarna och man har haft en stor förståelse för varandras verksamhet. Vi har organiserat näringslivssidan lokalt som också sträcker sig ut i regionen, avslutar Jan Lindoff.

Röster om de nya satsningarna på Mälardalens Högskola:

— Den här satsningen är absolut nödvändig för att industrin i vår region ska förbli konkurrenskraftig nu när hela omvärlden genomgår den fjärde industriella revolutionen och satsar på digitalisering som till exempel Tyskland med sitt Industrie 4.0 program.
Gösta Reinl, VD Eskilstuna Fabriksförening.

— Om vi inom vården ska klara vårdbehovet till en rimlig kostnad måste vi ha tillgång till ny teknik och kunskapen att utnyttja digitaliseringens möjligheter. För Landstingets kommande regionala tillväxtansvar är detta en viktig satsning.
Monica Johansson, styrelseordförande i Landstingens styrelse.

— Det här är en oerhört viktig och strategisk satsning på högskolan. Den är nödvändig för att vår lokala arbetsmarknad och dess näringsliv ska kunna utvecklas men också för att högskolan ska kunna erbjuda utbildning som är unik i landet.
Jimmy Jansson, kommunstyrelsens ordförande, Eskilstuna kommun.


Vill du veta mer?