JagMed

#jagmed i Katrineholm

Att inte gå vidare till gymnasiet eller att inte fullfölja det leder ofta till arbetslöshet och i längden ett utanförskap. Ungefär en fjärdedel av alla ungdomar går inte klart sin gymnasieutbildning inom fyra år. Projektet #jagmed syftar till att minska antalet elever som inte går klart gymnasiet. Förhoppningen har varit att ta fram metoder och arbetssätt för att ändra det.

Aktörerna i projektet finns i Mellansverige och projektet finansieras med projektmedel från Europeiska Socialfonden. I Sörmland är det Regionförbundet Sörmland, som i samarbete med Samordningsförbundet, är projektägare.

Län som deltar i #jagmed:

– Regionförbundet Sörmland
– Region Uppsala
– Region Örebro län
– Region Västmanland
– Region Östergötland

Projektet riktar sig till ungdomar mellan 15-24 år. De fem länen samverkar för att ta fram metoder som identifierar elever som riskerar att inte fullfölja sina gymnasiestudier samt att hjälpa dessa elever gå klart skolan. Genom att få unga att komma tillbaka till sina studier hoppas man på att skapa en bestående tillhörighet till arbetsmarknaden. Det görs genom totalt 31 olika delprojekt där kommunerna valt olika tillvägagångssätt.

Projektet ska genomsyras av följande tre perspektiv;

1. jämställdhet
2. tillgänglighet
3. icke-diskriminering

#jagmed – Fyra ungdomars berättelser. Film från #jagmed-projekt i Östergötland.

Satsning för avhoppade elever

I projektet #jagmed har ungdomar som hoppat av skolan fått en ny chans. I Katrineholm är det Inger Christensen som tillsammans med Cecilia Brunoson har lett projektet. Hon berättar om individuella anpassningar och ett nytt tänk för att få eleverna tillbaka till skolan.

— Vi har till exempel haft en elev som inte gick till skolan alls. Men ungdomen hade en EPA-traktor som hen gillade att ta hand om och hade en önskan om att lära sig svetsa, berättar Inger Christensen. Eleven fick gå en svetskurs på gymnasiet, trots att hen gick i årskurs nio. Därefter gavs möjligheter till fortsatta studier på gymnasiet.


65

Antalet ungdomar som har varit inskrivna i projektet. Ungefär 100 har varit aktuella, 35 har valt att inte delta.


Målet: färre avhopp

Målet med projektet har helt enkelt varit att sänka antalet avhopp från skolan. I handlingsplanen mot frånvaro står det att det är mentorn som ska fånga upp frånvaro och lyfta frågan till rektor och elevhälsoteam. Lyckas inte det kliver #jagmed in. Så fort en underskriven ansökan kommit in räknas ungdomen som en del av projektet.

— Då gör vi en kartläggning och en elevplan, som en handlingsplan, där det tydligt framgår vad skolan kan göra, vad vi kan göra och vad eleven själv kan göra. De får också en koordinator. Tillskillnad från skolan blir vi en oberoende part som kan stötta eleven.

Många gånger har hjälpen bestått i att koordinera kontakter med till exempel BUP och socialtjänst. Tanken har varit att lyssna intresserat på det ungdomarna berättar utan att värdera och bedöma. Ungdomarna har fått tid att berätta hur de mår och vad de behöver hjälp med. Sedan har man i projektet jobbat utifrån det och mot mål som eleverna själva satt upp.

Mjukstart

Vissa i projektet har varit hemmasittare en längre period. Här finns de som kanske haft problem med missbruk men också de som är väldigt intelligenta men hoppat av eftersom skolan inte klarat av att utmana dem. Elever som varit hemma länge kan behöva en mjukstart för att komma igång i skolan igen.

— Det är flera elever som varit hemma länge som vi fått tillbaka. Det är få vi tappat bort som varit inskriva i projektet, berättar Inger Christensen vidare. När de väl kommit in i projektet har de tvärtom inte velat avsluta det.

Som en effekt av arbetet med #jagmed i Katrineholm invigdes nyligen en resursskola som blir en del av en långsiktig lösning för att fånga upp de här eleverna. Här tar man med sig de lärdomar som skapats i #jagmed-projektet och ”att lyssna på elevens röst” är mottot i den nya resursskolan.

Tips!

  • Viktigt att ”möta mig där jag är”. Att förstå varje elevs utmaning. Tar man sig tid att lyssna utan att komma med goda råd så får man svar från våra kloka ungdomar. Det kanske kräver att man åker med till stallet eller går och fikar med dem. Man måste se till så att man verkligen har eleven med sig på tåget. Bemötande är jätteviktigt.

Följ deras blogg:


Vill du veta mer? 

Projektledare Katrineholms kommun

inger.christensen@katrineholm.se

Regionförbundet Sörmland, länsprojektledare #jagmed

agneta.engstrom@region.sormland.se


IMA

Modell som får fler jobb

I Strängnäs kommun har man tillsammans med Eskilstuna kommun utvecklat en ny modell och ett arbetssätt för att få fler bidragstagare i arbete. Vid sidan av det planeras en automatisering av ekonomiskt bistånd där en del av handläggarnas administrativa uppgifter minskas. De kan då istället fokusera på att hjälpa sina brukare ut i jobb. Med de nya arbetssätten lyckas fler nå egen försörjning.

— Vi flyttar fokus från det traditionella försörjningsstödshandläggningsarbetet till att få ut folk i jobb, säger Patrik Nilsson som varit med och tagit fram de nya arbetssätten. Hos oss ska man vara så kort tid som möjligt.

IMA-modellen

”Mindre administration och mer verkstad”, det är Patrik Nilssons ganska förenklade ord om projektet. Patrik är styrgruppsordförande i det socialfondsprojekt inom vilket den nya arbetsmetoden tagits fram. Inom projektet är Patrik även initiativtagare till; Individuella Möjligheter till Arbete (IMA), som fått mycket uppmärksamhet.

— IMA är grunden för allt vårt arbete. Det är ett verktyg för hur vi samarbetar, lotsar och hjälper folk, förklarar Patrik. Principen är att en arbetsmarknadssekreterare följer arbetstagaren tills denne har nått en varaktig anställning.

Patrik Nilsson, Projektledare arbetar i nära dialog med medarbetarna

Uppmärksammat nationellt

IMA, som har fått stor uppmärksamhet över landet, har arbetats fram tillsammans med Eskilstuna kommun men i Strängnäs har man valt att implementera modellen på hela arbetsmarknadsverksamheten Jobbtorg.

— Det är roligt att modellen tycks få spridning. Vi blir kontaktade av kommuner över hela landet som visar intresse och tanken är att IMA-modellen ska bli en modell med dels en övergripande modellbeskrivning och dels en handbok för arbetsmarknadssekreterare och en mätmetod.

Patrik Nilsson berättar vidare att det kommer bli färre socialsekreterare men att det istället blir fler som aktivt jobbar med att få ut människor i jobb. Det ger en större lönsamhet för den enskilde individen och samhället. Men inte på bekostnad av minskad personal utan tack vare att fler personer långsiktigt kommer i arbete och försörjningsstödet på så sätt minskar.

— Det handlar mycket om att jobba med värdegrund. Vad har vi för existensberättigande? Vi har en funktion att få folk i jobb. Vi ska inte organisera oss för vår egen bekvämlighet utan för de som vi är till för.

Personerna i projektet får helt enkelt en arbetsmarknadssekreterare som följer dem och som koordinerar hela vägen mot ett varaktigt jobb. En ”case manager” som inte släpper sin brukare innan hen har ett jobb. Enligt Patrik Nilsson tappar man inte personer mellan stolarna när man arbetar enligt modellen.

Jobbtorgets entré
Jobbtorg
Platsannonser

Viktigt med transparens

När robotar tar över arbetet från människor följer flera frågor. Därför har projektet i Strängnäs hela tiden arbetat med så stor transparens som möjligt gentemot medarbetarna.

— Vi har en väldigt öppen agenda. Dels har vi något som vi kallar för ”öppet forum” varje vecka samt veckovisa möten. Så fort den här typen av frågor kommer upp så har den enskilde alltid många funderingar; ”Vilken blir min nya roll i det här?”, är ju en självklar fråga att ställa.

Patrik Nilsson berättar att han lägger 20 minuter i veckan då han informerar alla medarbetare. Utöver det ordnas ett ”Öppet forum” en gång i veckan, där han alltid finns på plats. Där ges möjlighet att lyfta mer komplexa frågor som ”Hur påverkar detta barnrättsperspektivet?”. När den typen av frågor lyfts sätts en arbetsgrupp in som fokuserar på det.

— Vi använder personalens kompetens till att hitta eventuella misstag så att vi kan göra så få fel som möjligt och då är medarbetarna det bästa sättet. De lyfter frågor som de ser som svårigheter innan vi byggt in oss i något som vi behöver göra om senare.

Fakta

  • 2014 påbörjades arbetet i Strängnäs kommun för att systematiskt få ut fler i jobb.
  • Socialfondsprojektet startades 2016.
  • Projektet avslutas hösten 2018 och går då över i ordinarie verksamhet.

Tips!

  • Ha en transparent och regelbunden dialog med medarbetarna kring hur arbetet fortlöper för att minimera fel i tid.
  • Arbetet kräver en stark förankring och mod i såväl politiken till förvaltningsledning och kommunledning.
  • Gör inte bara en robotisering utan se över arbetssättet för det måste komma först. Använd en tydlig modell för arbetet. Då finns en tydlig ram för medarbetarna att hålla sig till.
  • Minska fokus på fördjupade kartläggningar och använd istället tiden till att fokusera på att få ut personer på arbetsmarknaden.
  • Nyckeln till att lyckas med IMA-modellen är att det finns en systematiserad och välförankrad dialog med bland annat Arbetsförmedling, psykiatri, Försäkringskassan, barnhandläggare och vuxenutbildning.

Algoritm skapar nya jobb

Det är idag runt 20 kommuner i Sverige som har eller håller på att automatisera sitt försörjningsstöd. I de flesta kommuner har arbetet fokuserat främst på själva automationen. I Trelleborg har man kommit långt i den delen av projektet och ser att antalet jobb faktiskt har ökat med hjälp av den nya algoritmen som avgör vilka som ska beviljas försörjningsstöd.


Vill du veta mer? 

Projektledare FAS ekonomiskt bistånd,

Styrgruppordf. ESF projekt IMA

patrik.nilsson@strangnas.se