Lärande

Entreprenöriellt lärande hos nyanlända elever

Nyanlända lär med kreativitet

Under vårterminen 2018 valde rektor Jonas Karlsson med pedagoger på Prins Wilhelmgymnasiet att ta ett nytt grepp när det gäller nyanlända. Man ville skapa trygghet mellan elev och lärare och mellan eleverna sinsemellan. Förhoppningen var att skapa en miljö där eleverna vågade vara mer kreativa och därigenom ge eleverna ett eget driv.

— De som har ett driv, engagemang och är kreativa får jobb idag, säger Jonas Karlsson. Varför dör då kreativiteten ut under skoltiden? Det här är en stor fråga för hela skolsystemet att jobba vidare med.

Jonas Karlsson, rektor på Prins Wilhelmgymnasiet

På Prins Wilhelmgymnasiet deltog hundra elever under våren i det som kom att bli ett pilotprojekt. De flesta var i åldrarna mellan 16 och 19 år, alla med väldigt olika bakgrund.

— Är det vad läraren säger som är en sanningen eller lyckas vi få eleverna att våga ställa frågor och utmana? Det är bland annat det som kreativitet handlar om i skolmiljön.

Lektionerna i projektet bestod ofta i olika övningar som utmynnade i kreativitet. Till exempel skulle eleverna, indelade i grupper, bygga det högsta tornet av marshmallows och spagetti. I en annan övning lät man eleverna komma på hur de skulle göra för att starta den SÄMSTA skolan. Helt enkelt vända på resonemanget och jobba med humor och kreativitet. Det i sig skapar större delaktighet och engagemang i gruppen.

— För att lyckas skapa engagemang har vi i kursen fokuserat på att i första hand skapa trygghet i gruppen. Det har bland annat handlat om att arbeta mer i grupparbeten och mindre med katederundervisning.

En effekt av den lyckade vårterminen är att man nu har startat ett helt nytt spår på introduktionsprogrammet där det breddas med entreprenörskap och arbetsplatsförlagt lärande. Eleverna får på så sätt komma ut i arbetslivet och där se vad som saknas och se hur de kan bidra med nya tankar och idéer.

— Vi ser inte projektet som avslutat utan vi lyfter in det i hela skolans arbete. För såväl nyanlända som för övriga elever. Vi kan säga att grundidén förstärktes under projektets gång.

Ungefär 10 % av de 100 elever som läste programmet under vårterminen har valt att fortsätta på den inslagna linjen där de under höstterminen 2018 kommer få verktyg för att starta egna företag. Där ingår också mycket praktik vilket kommer att ge dem möjlighet att utveckla begrepp och ordförråd utifrån den arbetsplats de är på.

Under höstterminen 2018 kommer de som väljer att fortsätta få verktyg för att starta företag. Samtidigt kommer vi fortsätta att ge dem verktygen de behöver för att lära sig svenska som sitt andraspråk. Flera väljer också att gå vidare till Komvux och andra får behörighet till gymnasiet.

Tips!

  • Elevernas engagemang och delaktighet förstärks när vi lyckas skapa trygga elevgrupper tillsammans med lärarna.
  • Det gör stor skillnad om alla i kollegiet har ett gemensamt mål – det är en skön känsla när tillsammans se resultat på det skolledning och pedagoger skapar tillsammans.

Annika Löfgren från MDH och Sofie Kanmert, pedagog på Prins Wilhelmgymnasiet

Samarbete som grund

Två personer som jobbat med eleverna i projektet är Annika Löfgren från Mälardalens Högskola och Sofie Kanmert som arbetat som lärare på skolan sedan 2012.  De säger att det var en positiv känsla redan när projektet drog igång.

— Entreprenörskap och lärande ligger i tiden, menar de. Inte minst för att vi måste bli mer verklighetsnära. Vi försöker alltid förändra i verkligheten men har kanske inte alltid gjort det.

Det ingår i läroplanen att elever ska omsätta idéer i handling och det kan vara svårt att implementera på ett naturligt sätt i undervisningen.

— Det här projektet har i mycket gått ut på att testa olika metoder för att stimulera elevernas idéer, genomförande och utvärdering. Helt enkelt att testa och lära, säger Sofie Kanmert.

Efter första workshopen och efter kursen träffades lärare och elever och utvärderade projektet. Eleverna fick delta i grupper för att utveckla kursen vidare, vilket gett bra input till skolan och den fortsatta utvecklingen av projektet.

Uppstartsmöte inför hösten med pedagoger på Prins Willhelmgymnasiet

Speeddating

För att få eleverna att lära känna andra elever på skolan anordnades till exempel en workshop med speeddating. Under en minut fick eleverna prata med en person gick skolans gymnasieutbildningar. Alla pratade med alla och det blev ett bra sätt för ungdomarna att lära känna varandra.

— Bara för att man går på samma skola är det inte säkert att man har någon relation till varandra, berättar Sofie Kanmert. Eleverna lärde sig att det inte farligt att prata med varandra.

Sofie och Annika menar att allt handlar om samarbetet och gruppdynamiken mellan eleverna men även dynamiken mellan skolan och arbetslivet.

— Att samarbeta är en viktig förmåga. Det är viktigt att ha med sig när det är dags att börja arbeta, säger Annika Löfgren.

Dialog mellan pedagoger på Prins Wilhelmgymnasiet

Tät kontakt med arbetslivet

Nu hoppas man på att hitta en bra modell för hur samarbetet mellan skola och arbetsliv kan se ut. Det gäller att företagen känner sig motiverade att göra en samhällsinsats eftersom de måste vara beredda på att bidra med språklig stöttning. En ömsesidig förståelse är extra viktig.

— Vi vill ha 30-40 företag som är med och erbjuder allt från praktikplatser till event och föreläsningar, säger Annika Löfgren.

I smågrupper har eleverna fått berätta om sina framtidsdrömmar, eventuella affärsidéer och om de har några specifika mål i livet. Det har också pratats om tidigare erfarenheter av företagande. Många har kanske köpt och sålt saker tidigare men inte sett det som förtagande.

—I samhället pratar vi om att vi ska ta hand om dem som varit företagare innan och de ska få ett snabbspår. Men alla vet inte alltid att de faktiskt har utfört något entreprenöriellt eftersom det kanske inte passar in i vår svenska mall, förklara Annika Löfgren. Det blir kul att välkomna flera av eleverna tillbaka i höst!

Tips!

  • Läs boken Idéagenten – En handbok i att leda kreativa processer av Jonas Michanek & Andréas Breiler.
  • Våga testa och utmana dig själv som lärare.
  • Kan vara svårt att våga testa det själv så sök stöd i varandra och skapa en grupp med åtminstone två lärare.


Vill du veta mer? 


MDH

Nya kompetensbehov kräver nya utbildningar

Mälardalens högskola ska under en treårsperiod digitalisera innehållet i ett antal utbildningar. Allt för att möta morgondagens behov av kompetenta medarbetare.

Från flera förstudier kunde projektledare Jan Lindoff konstatera att behovet av digitalisering är stor, inom vissa områden faktiskt helt avgörande för regionens utveckling. Inom industri, sjukvård och ekonomi såg man att tjänster redan hade flyttats eller riskerade att göra det inom de närmsta åren.

— Det stämmer, vi vill ju inte se att företagen flyttar härifrån. Vi vill istället få dem att flytta hit, säger Jan Lindoff. Digitaliseringen händer ju nu. Det var därför vi gjorde en utredning för att se vilka kompetenser som viktiga branscher i Sörmland söker i framtiden. Vi står inför en accelererande akut kompetensbrist. Spotify, till exempel, flyttade delar av sin utveckling till New York på grund av brist på kompetens i Stockholm.

Paul och Jan diskuterar framtidens behov av digitalisering

I en kartläggning som gjordes ställde man inte bara frågan om vilka kompetensbehov företagen hade idag och framåt utan började med frågor som ”Vad kommer ni använda för ny teknik om fem år?” och i nästa steg fråga ”Givet er bedömning av framtida användning av teknik, vad har ni då för kompetensbehov i den framtiden?”. Helt enkelt för att lyckas fokusera på långsiktiga utbildningssatsningar och morgondagens kompetensbehov, något som ofta är svårt att sia kring.

Mälardalens högskola genomför redan ett antal satsningar och en av de just nu mest påtagliga är byggandet av ett nytt campus i centrala Eskilstuna med inflyttning under våren 2020.

Fakta

De forskningsbaserade program som kommer att utvecklas med en inriktning på digitalisering och IT är:

  • Produktionsteknik mot industri 4.0
  • Robotik mot hälsorobotik
  • Ekonomi mot digital verksamhetsutveckling
  • Sjuksköterskeutbildning mot informatik
  • Interaktionsdesign/användargränssnitt
  • Systemvetenskap inklusive en inriktning inom IT-säkerhet

— Att vi lyckats så väl i det här samarbetet bygger på att vi haft en rad starka samarbeten sedan tidigare, berättar Paul Petterson, rektor vid Mälardalens högskola. Vi har snabbt kunnat flytta diskussionen till en strategisk nivå med alla inblandade parter eftersom vi haft en tydlig samsyn och ambition.

Högskolan hade själva, innan samarbetet, antagit en handlingsplan för digitalisering – hur det påverkar arbetsmiljön, förändringskulturen samt utbildningarnas innehåll och form. Därför passade det också bra att med stärkta resurser kunna utveckla utbildningarnas innehåll och skapa nya utifrån de nya insikterna som kartläggningen gav. Med en avsiktsförklaring om en satsning på Mälardalens högskola från Eskilstuna kommun och Landstinget Sörmland kommer det nu under tre år avsättas medel för att stärka forskning och utveckla utbildningsutbudet på Mälardalens högskola. Tillsammans med bland annat industrin och kommunen landade det i sju utbildningar och inriktningar med målet att starta redan 2019-2020.

— Vi har nu möjlighet att snabbt anpassa ett antal utbildningar till de behov som finns och som förutses på framtidens arbetsmarknad. Det ger oss också möjlighet att rekrytera flera forskare med nyckelkompetenser som ytterligare stärker vår forskning och utbildning, säger Paul Pettersson, rektor vid Mälardalens högskola.

Fakta

  • Programgrund har tagits fram i arbetsgrupper från Mälardalens högskola och näringslivet
  • Varje utbildning är forskningsbaserad för att säkra toppkvalitet
  • Utbildningarna introduceras från hösten 2019 och framåt
  • Utbildning och forskning sker på nya Mälardalens högskolas Campus i Eskilstuna och försörjer hela Sörmland
  • Därefter är förslaget att Eskilstuna kommun och Landstinget Sörmland delar på finansieringen

Nytt Campus för Mälardalens Högskola är under uppbyggnad i Eskilstuna
En bred grupp av beslutsfattare från såväl näringsliv, som landsting och kommun har bidragit till projektets framgång

Vilka lärdomar kan ni dela med er av?

— Det viktigaste är behovet av att arbeta med en liten men tungt bemannad styrgrupp. I styrgruppen har vi haft rektor från högskolan, Eskilstuna kommuns styrelseordförande, ordförande för den lokala fabriksföreningen, kommundirektören, näringslivschefen och en representant från landstingsstyrelsen. Alla beslutsfattare som delade samma vision. Det gjorde att vi snabbt kunde lösa saker och ting, säger Jan Lindoff.

— Vi har också tidigt haft ett gemensamt tidsperspektiv. Först görs kartläggning och därefter tar det något år att etablera en utbildning och ytterligare år för studenterna att studera och slutföra utbildningen. Här har alla varit med på att det är tidsramarna, menar Paul Pettersson.

— Vi har nog lyckats ha en bra detaljkoll från näringslivet. Utnyttjat näringslivet och högskolans expertkompetens. Näringslivet var beredda att ge sig in och kavla upp ärmarna och man har haft en stor förståelse för varandras verksamhet. Vi har organiserat näringslivssidan lokalt som också sträcker sig ut i regionen, avslutar Jan Lindoff.

Röster om de nya satsningarna på Mälardalens Högskola:

— Den här satsningen är absolut nödvändig för att industrin i vår region ska förbli konkurrenskraftig nu när hela omvärlden genomgår den fjärde industriella revolutionen och satsar på digitalisering som till exempel Tyskland med sitt Industrie 4.0 program.
Gösta Reinl, VD Eskilstuna Fabriksförening.

— Om vi inom vården ska klara vårdbehovet till en rimlig kostnad måste vi ha tillgång till ny teknik och kunskapen att utnyttja digitaliseringens möjligheter. För Landstingets kommande regionala tillväxtansvar är detta en viktig satsning.
Monica Johansson, styrelseordförande i Landstingens styrelse.

— Det här är en oerhört viktig och strategisk satsning på högskolan. Den är nödvändig för att vår lokala arbetsmarknad och dess näringsliv ska kunna utvecklas men också för att högskolan ska kunna erbjuda utbildning som är unik i landet.
Jimmy Jansson, kommunstyrelsens ordförande, Eskilstuna kommun.


Vill du veta mer?